Att våga lyckas och vara stolt över sig själv
Först och främst så vill jag börja det här inlägget med att säga att jag inte vill uppmana någon till att gå ner i vikt eller någon slags storleks hets, alla är fina precis som de är. det är insidan och vad man själv känner som räknas!
I början av oktober så fick jag av någon anledning någon slaggs pepp inför att förendra mitt liv. Har så många gånger försökt och startat me att gå ner i vikt men efter att ha gått ner några kilo för att sedan ge upp och gå upp dom igen. Jag fick syn på en bild som min mor la upp på instagram som var mer eller mindre en "smyg bild" och när jag såg den så blev jag ledsen för att jag inte tidigare hade insett hur "stor" jag var, för att när jag såg mig själv i spegeln så såg jag mig själv på ett helt annat sätt än vad jag ser på andras bilder.
Så jag tog tag i det i höstas. Det har varit kämpigt, både upp och nedgångar så klart och hummöret har väl svajat till och från och först nu har jag (med massor av stöd från min älskling) börjat känna mig nöjd med det jag åstakommit, -19 kilo står det nu på vågen och jag är långt från färdig men tillskillnad från då, så börjar jag faktiskt trivas med min kropp. Dem där tajta kläderna jag inte vågade bära förut har jag börjat använda och det känns så härligt. Jag som trodde att jag som vanligt skulle ge upp är så glad att jag lyckats ta mig så här långt. Min halva resa är gjord innan jag kan känna mig nöjd, så jag har halva resan kvar men jag tänker baskemig inte ge upp! För jag är en krigare, trots allt.
/Peace♥